Svag…

Jag sitter på jobbet och har helkört med tankarna. Kan inte fokusera, kan inte göra något vettigt.
Grät en skvätt och känner mig svag.

Har tänkt på lille Noah hela morgonen och sedan fick jag ett sms av hans mamma att han sover nu och då brister det.
Dagen kommer gå ut på att invänta fler meddelanden, men samtidigt är det inget jag räknar med så heller, de måste få tid att känna efter de först.
Vet dock att vi är ett gäng som sitter o håller tummarna.

Jag vet av egen erfarenhet att timmarna som går medan ens barn är sövt och ligger på operation är långa som år, var och en av dem.
Det finns inget man kan göra, det går inte att fördriva tiden på något vettigt sätt, man bara väntar, väntar och väntar.
Även om man vet att det ska ta x antal timmar så väntar men från att man lämnat dem då de somnat.

Att söva ett barn (för er som inte gjort det) går löjligt snabbt. Narkospersonalen varnar en innan men det går inte att förbereda sig.
När jag somnade inför min blindtarmsoperation så räknade jag ner, tror jag hann från 10 till 4-5 nånting. När D har sövts så skriker han eller försöker värja sig från den kala sängen och så pang-boff så ramlar han ihop med ögonen stängda och munnen vidöppen. Chocken slår en i ansiktet och så får man gå, säga hejdå eller nåt då är lixom lönlöst. De rullar genast iväg ens allt in i ett rum så får man inte vara med mer. Det gör lixom ingen skillnad, bara för en själv.
Man sitter ju där igen sen, vid uppvaket. De hade väckt min D då vi kom in efter op och sedan hade han somnat om då det i tid var dax för hans lunchsov. Narkosen ger inte direkt vila utan han somnade och sov i kanske 1,5 timmar innan han vaknade. Man sitter där och stirrar som ett fån. En ryckning i ett ögonlock och man höjer pulsen ett par snäpp för att inse att det var en helt vanlig ryckning och att han kanske drömmer någonting, så sover han vidare.

Ser inte helt fram emot den 13 oktober. Men det är inte snällt att låta bli heller. Inte alltid man har ett val.

Mina tankar vandrar tillbaks till Noah. Nu ska jag jobba lite oxå!