Lätt att förtränga ibland...

Ibland kan man förtränga verkligheten en stund. Sen slår den ner som en blixt från klar himmel.
D har helt underbart nog skött magen så himla duktigt själv, sen den 4.e juni tror jag det är nu som han fått (om jag räknar rätt) tre-fem klyx, annars har han skött det på egen hand.

Dr har tidigare lugnat oss med att han trott detta skall ske någon gång innan han når skolåldern så detta är helt sanslöst bra.
På torsdag ska vi till Ackis och bla träffa mag- och tarmdr. Ska bli skoj med en sån nyhet! Sen är det bara att hoppas att det är ok, vi kan ju tro det fast det inte är tillräckligt så det återstår att se, men jag är glad och positiv!

Sen har vi en annan del som jag förträngt, den kommande operationen av armbågen. Jag har verkligen tänkt skjuta upp de tankarna tills kallelsen dimper ner i brevlådan men nu kan jag inte längre. De vill ha kompletteringar inför operationen och vi försöker rådda med detta för att det ska passa så bra som möjligt. Vi kan inte skjuta på inskolningar av dagis för det - då blir det knas med jobb mm som vi knappt varit på ngn utav oss sedan länge och vi vill såklart inte ta det på semester som vi planerat saker på heller. Vi kämpar på med att försöka få det att passa men det är en så pass stor sak så man kan inte prioritera bort det heller... Mkt av våra liv styrs tyvärr efter hur vården bestämmer åt oss.

D är ännu inte informerad om ngn operation. Vi ska ta det men det är dumt att dra upp det för långt innan. I dag kollade han dock på mina 4 operationsärr och frågade om dem. Jag berättade vad de "lagat" och att jag sovit medans. Han kikade på Mattias långa ärr vid vristen och kände på det. Vi berättade att morfar, mormor och moster opererats på olika ställen osv. Han säger "jag ska nog oxå operera mig när jag blivit pappa".
Kändes som en bra start, det var inga konstigheter. Sen får vi mjukstarta med att dr ska laga lite på honom med.

Det är hur som tungt. Alltid planera, fundera...
Jag tänker mest på närmaste tiden efter kommande operationen och vet att det kommer vara en del smärta då, vill inte att min prins ska behöva ha smärtor.

Sen hade det funkat bättre i min skalle med ett datum. Vi har bett om att få tid till oktober för att hinna börja jobba men dr vill tidigare... Man får rätta sig in i ledet men med allt man varit med om är det inte fel att försöka önska. Helst skulle jag vilja slippa, vänta tills han blivit äldre men då är det för sent.

Min prins!