Life goes on..

Även om man är helt däckad, igentäppt, hostar så man kräks och inte får sova... Även om man kippar efter luft, är så igentäppt i öronen så det låter som man fyllt öronen med gips och man blir slut av att fixa håret så fortsätter livet lixom ändå.

Barnen ska till dagis i morgon och när S var där senast - för över en vecka sedan minns jag att hon fick slut på blöjor - något som behöver fixas inför i morgon, i veckobreven som skickats ut ber de efter galonvantar och stövlar - måste oxå fixas... Jag måste därmed klä mig, försöka gömma min illröda fnasiga näsa och ta mig till centrum.

Bra uppvärmning - i morgon ska jag ta mig till jobbet för nu har jag banne mig vart borta mer än jag vart där senaste månaderna och det känns inte bra alls.